Är det bara två månader sedan vi åkte vi in till sjukhuset?
...eller..
Är det inte mer än två månader sedan vi åkte in till sjukhuset?
Bestäm själva. Ibland känns det som att tiden stått still och ibland som att det var igår vi åkte in till BB den där tidiga måndagmorgonen den 27 september 2010 kl. 07.15. Mest känns det som att tiden stått still - och att underbaringarna för alltid varit med oss. Lustigt. Härligt!
Tiden här hemma går nog ganska bra. Tror vi iaf. V&A är oftast snälla mot mamma - förutom i tisdags. I samma ögonblick som pappa gått utanför dörren började skriket... Till en början lite gnäll från Axel som likt en stigande rymdraket eskalerade i otröstligt skrik! V&A brukar normalt vänta ut varandra och skrika i kanon, men denna gång kom allt samtidigt. Som om dom försökte överrösta varandra.
Stackars mamma hade en Axel på, just det, axeln, som skrek i fiss-dur och en Vera som efter en stund skrikande låg och smårapade i soffan. Veras lilla mage är inte i synk med hennes väldiga suppande vilket gör att det blir 50/50 välling/luft vilket leder till en väldigt gasig liten dam. Lite som en smällkaramell, men denna gång kom allt tillbaka - genom munnen.
I samma sekund som mamma ska bulla upp Vera i soffan kommer utan förvarning en kaskad över både mamma och Axel. Båda blir mindre chockade och Axel slutar gråta, Vera somnar av ren chock, mamma blir lugn. Pust. Jaja, var är en bal på slottet. Jaja, vad gjorde man innan man fick barn? :)
Det var lite av vår "dåliga" sida - vi har fina sidor också!!!!
Här är vi två månader.
Farmor med lilla mig. Vera alltså. Fin mössa va? Den har jag fått av Oscar och Anna. Den värmer så gott - tack!
Och här är jag. Lilla Axel alltså. Mormor ger mig det bästa jag vet. Ersättning!!!
Ja ja, jag är en linslus. Här sitter jag i Katjas knä och får....ersättning!!!
Mamma! Pappa! Vera, när kommer dom tror du? Jag vill åka nu! Att åka bil är bland det bästa vi vet.
Men att åka vagn är också väldigt mysigt. Zz...zzz..zzzz.Hejdå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar